Pinsamt nog...
.. Saknar jag dig. Trots det du har gjort mot mig, så tog du en väldigt stor plats i mitt liv.
Jag saknar alla tokigheter vi hittade på, Din sjuka, underbara humor, ditt smittande leende, din vänskap.
Allt detta försvann helt plötsligt en dag. Du åkte din väg utan att säga ett ord. Sen hör du av dig efter fem(!) månader och pratar som om ingenting hade hänt. Ingen förklaring till varför du övergav just mig, just då. Varför det inte ens var värt att förklara för mig varför du skulle sticka, eller var du tog vägen. Du bara försvann.
Då gjorde det ont, Då var jag arg. Nu saknar jag dig bara. På något konstigt vis behöver jag dig. Du hjälpte mig växa, du hjälpte mig inse vem jag är. Du visade mig att man måste våga visa vem man är, våga vara sig själv. Det borde trots allt vara det man är bäst på.
Det är inte själva grejen att du stack som gör mig besviken. Det är att du inte kände att du kunde vända dig till mig.
Men jag saknar dig, min MongoFinne!
Jag saknar alla tokigheter vi hittade på, Din sjuka, underbara humor, ditt smittande leende, din vänskap.
Allt detta försvann helt plötsligt en dag. Du åkte din väg utan att säga ett ord. Sen hör du av dig efter fem(!) månader och pratar som om ingenting hade hänt. Ingen förklaring till varför du övergav just mig, just då. Varför det inte ens var värt att förklara för mig varför du skulle sticka, eller var du tog vägen. Du bara försvann.
Då gjorde det ont, Då var jag arg. Nu saknar jag dig bara. På något konstigt vis behöver jag dig. Du hjälpte mig växa, du hjälpte mig inse vem jag är. Du visade mig att man måste våga visa vem man är, våga vara sig själv. Det borde trots allt vara det man är bäst på.
Det är inte själva grejen att du stack som gör mig besviken. Det är att du inte kände att du kunde vända dig till mig.
Men jag saknar dig, min MongoFinne!
Kommentarer
Trackback
